Gaming tv bäst i test 2026: Snabb respons, låg input lag och prisvärde för svenska gamers

Att välja paneltyp till sin gaming tv är som att välja favoritglass, det finns inget universellt rätt, men du märker snabbt vad som passar just dig när du väl testat några olika. OLED, MiniLED och klassisk LED har alla sina egna styrkor och svagheter när det gäller gaming. Jag har kört längre sessioner på samtliga, både i mörkt rum sent på kvällen och mitt på dagen med sol som lyser in. Skillnaderna är faktiskt rejält påtagliga, även om marknadsföringen gärna vill få det att låta som att allt är "nästan lika bra".

Med en OLED-skärm får du svärta som är löjligt djup, i "God of War Ragnarök" såg jag detaljer i mörka grottor som bara försvann på min gamla LED. Men OLED kostar, och du får räkna med ett pris från 12 000 kr och uppåt för 55 tum 2026. MiniLED har blivit populärt för gaming, särskilt om du vill ha ljusstyrka som biter även mitt på dagen. Philips och LG har båda MiniLED-modeller där HDR-effekterna poppar riktigt snyggt, och risken för inbränning är betydligt mindre än på OLED. LED är billigast men har svårt att hänga med om du är kräsen med bildkvalitet för gaming, särskilt i mörka spel.

Kombinationen av paneltyp, HDR-stöd för gaming, och rätt spelläge avgör om du får den där "wow"-känslan på PS5 eller Xbox Series X. På vissa OLED-modeller märker jag dock att bildprocessningen ibland prioriterar snygga filmer framför låg input lag. Så det gäller att kika på mer än bara paneltyp när du väljer gaming tv.

OLED: djup svärta och snabb respons

OLED för gaming är lite av en dröm, men det finns kompromisser. Svärtan är fantastisk, vilket märks särskilt i mörka sekvenser. Men jag har märkt på LG:s webOS-modeller att det ibland finns risk för inbränning om du kör samma HUD i timmar, till exempel vid e-sport eller strategispel. I praktiken har det dock inte varit ett problem för mig, även om vissa på nätet oroar sig extra mycket för det.

• Fantastisk svärta, märkbar i till exempel "The Last of Us Part II"
• Responstiden är riktigt låg, ofta under 1 ms
• Priset: från cirka 12 000 kr för 55 tum 2026
• HDR10 och Dolby Vision-stöd vanligt, vilket är viktigt för gaming
• Inbränningsrisk: liten, men värt att känna till vid statiska element

MiniLED: ljusstark gaming tv utan OLED-priset

MiniLED har klivit fram som en favorit för gaming tv 2026, särskilt när man vill ha både bra HDR och hög ljusstyrka i ett ljust rum. Philips, Samsung och LG gör riktigt bra modeller numera. Jag har testat spelande mitt på dagen och slipper nästan alltid störande reflektioner.

• Hög ljusstyrka, klarar svenska vårdagar galant
• Mindre risk för inbränning än OLED
• Något högre input lag än OLED, men sällan störande
• Pris: ofta 8 000–14 000 kr för 55–65 tum
• HDR-effekter poppar rejält i "Forza Horizon 5"

LED/LCD: billigast, men kompromisser

Visst, LED/LCD-gaming tv är fortfarande intressant om priset är viktigast. Bilden är godkänd, men i mörka miljöer märks bakgrundsbelysningen tydligt. Responstiden är oftast sämre än OLED och MiniLED, men för enklare gaming eller barnrummet funkar det.

• Lägst pris: ofta under 7 000 kr för 55 tum 2026
• Inte lika djup svärta, färger kan blekna i mörka scener
• Input lag varierar mycket mellan modeller
• Låg risk för inbränning
• Bra val som extratv eller till barnens spelhörna

Paneltyp	Svärta	Ljusstyrka	Input lag	Inbränning	Prisnivå (55”)
OLED	Bäst	God	Mycket låg	Liten risk	12 000+ kr
MiniLED	Mycket bra	Mycket bra	Låg	Ingen	8 000–14 000 kr
LED/LCD	Okej	Bra	Ofta högre	Ingen	<7 000 kr

Köpråd: Om du vill ha bäst bildkvalitet för gaming, och priset inte är allra viktigast, välj OLED. MiniLED är ett riktigt bra mellanting, särskilt om du ofta spelar i ljusa rum. LED/LCD passar dig som prioriterar låg kostnad, men det är kompromiss på både svärta och snabbhet. Tänk på att driftkostnaden för OLED och MiniLED är snarlik per år enligt Energimyndigheten, men inköpspriset skiljer sig rejält. OLED är fortfarande känsligast för inbränning, men dagens modeller är betydligt bättre än för bara några år sedan.

Input lag är ett ord som slängs runt i alla gaming tv-tester, men vad innebär det för dig som faktiskt sitter där med handkontrollen? Kort sagt, det är fördröjningen mellan det att du trycker på en knapp och att det händer något på skärmen. När jag testat olika tv-apparater för gaming märker jag att gränsen för vad som känns "direkt" går vid ungefär 20 ms. Allt under det är svårt att särskilja, men när det drar iväg till 30–40 ms känns det segt, särskilt i snabba spel som "Call of Duty" eller när du försöker tajma hopp i "Celeste".

Input lag är avgörande för esport och snabba spel, men även i storydrivna äventyr märks det om tv:n är långsam. OLED och MiniLED är ofta bäst, men det beror också på om du har aktiverat rätt spelläge på tv:n. De flesta moderna gaming tv har särskilda spellägen som stänger av onödig bildbehandling för att pressa ner input lag. Jag har ibland glömt slå på spelläget och svurit över "tröga knappar", så dubbelkolla det om du tycker något känns fel.

Många tillverkare pratar om "låg latens" i sina gaming tv-recensioner och det är verkligen värt att kolla upp innan köp. Flera LED/LCD-modeller för spel har fortfarande input lag på över 40 ms trots att de säljs som "snabba". Kolla alltid tester och recensioner, gärna från källor som Råd & Rön.

Vad är ett bra input lag?

Jag har testat gaming tv med allt från 8 till 50 ms input lag 2026. Skillnaden är dramatisk när du spelar online eller tävlingsinriktat. För "casual gaming" spelar det mindre roll, men om du vill ha en gaming-anpassad tv för esport eller precisionsspel är det avgörande.

• Under 15 ms: Riktigt bra, märks knappt ens i snabba spel
• 15–25 ms: Godkänt, funkar för de flesta
• 25–40 ms: Märkbart fördröjt, särskilt i fighting- och racingspel
• Över 40 ms: Segt, inte gamingvänligt för kräsna spelare
• Spellägen tv: Aktivera alltid för lägsta input lag

Vad påverkar input lag på en gaming tv?

Det är inte bara tv:n som styr input lag. Kabelkvalitet, inställningar och vilka portar du använder har också betydelse. Jag har själv av misstag kopplat PS5 till "fel" HDMI-port och fått dubbelt så hög input lag.

• HDMI-port: Använd alltid HDMI 2.1 om möjligt
• Spelläge: Måste aktiveras manuellt på många tv-apparater
• Bildbehandling: Funktioner som "Motion Smoothing" kan dubbla input lag
• Kablar: Billiga eller gamla kablar kan skapa problem
• Uppdateringar: Firmware kan sänka eller höja input lag, så håll tv:n uppdaterad

Input lag vs. responstid

Input lag blandas ofta ihop med responstid, men det är olika saker. Responstid är hur snabbt en pixel byter färg, vilket påverkar rörelseoskärpa. Input lag handlar om tiden från knapptryck till bildrörelse. I praktiken vill du ha både låg input lag och låg responstid för bästa gaming tv-upplevelse.

Input Lag (ms)	Upplevelse i spel	Exempel på gaming tv-modeller
<10	Superb	LG OLED C4, Philips OLED808
10–20	Mycket bra	Samsung QN90D MiniLED
20–40	Godkänt	Sony X85L, LG UQ8100 LED
>40	Undvik för gaming	Billigare LED/LCD

Köpråd: Välj alltid en gaming tv med input lag under 20 ms om du spelar snabba spel eller online. För enklare gaming kan du gå upp mot 30 ms, men undvik tv-apparater som inte har dedikerat spelläge. Läs alltid tester och recensioner, och kolla att du verkligen aktiverat rätt inställning för låg latens. Billiga tv-apparater kan vara lockande på grund av priset, men kolla input lag innan du slår till, det är skillnaden mellan vinst och frustration.

Bildfrekvensen på din gaming tv påverkar direkt hur mjukt och följsamt spelandet känns, särskilt i snabba titlar som "FIFA" eller "Fortnite". 60 Hz har länge varit standard, men på senare år har vi fått se fler och fler modeller med 120 Hz-paneler, och nu börjar det till och med dyka upp gaming tv-apparater med 144 Hz och VRR (Variable Refresh Rate). När jag testade både 60 Hz och 120 Hz sida vid sida märkte jag genast skillnaden, särskilt när jag kopplade in PS5 eller en gaming-PC som klarar höga fps. Rörelserna känns betydligt mjukare, och det är faktiskt svårt att gå tillbaka till 60 Hz när man väl vant sig vid 120 Hz.

Men, det finns en hake. Bara för att din gaming tv har 120 Hz-panel betyder det inte att du får ut hela effekten om du inte matar den med rätt signal. PS5 och Xbox Series X har stöd för 120 Hz i vissa spel, men du måste använda HDMI 2.1 och ibland gräva djupt i både konsol- och tv-inställningar innan det lirar perfekt. Även PC-spelare som vill använda tv som monitor för gaming måste dubbelkolla att alla länkar i kedjan stödjer 120 Hz eller högre.

Det är också skillnad på "äkta" 120 Hz och tv-apparater som interpolerar upp bilden till 120 Hz men egentligen bara tar emot 60 Hz-signal. För gaming vill du alltid ha äkta 120 Hz-ingång, annars får du lätt konstiga artefakter eller fördröjningar.

60 Hz vs 120 Hz vs 144 Hz: Vad betyder det för gaming?

Att spela på 60 Hz känns helt okej tills man provat 120 Hz. Skillnaden blir särskilt tydlig i snabba spel, där 120 Hz ger både bättre flyt och minskar risken för rörelseoskärpa. 144 Hz har jag bara sett på några få high-end gaming tv 2026, och där märker du skillnad om du kör supersnabba shooters på gaming-PC snarare än konsol.

• 60 Hz: Standard, funkar för singleplayer och enklare spel
• 120 Hz: Mjukt flyt i snabba spel, klart bättre för esport och kompetitiv gaming
• 144 Hz: Nästan överkurs för konsol, men grymt för gaming-PC
• VRR (Variable Refresh Rate): Motverkar tearing, viktigt för PS5/Xbox Series X
• ALLM (Auto Low Latency Mode): Växlar automatiskt till spelläge, smidigt när du byter mellan film och spel

Vilka gaming tv har stöd för hög bildfrekvens?

Många OLED- och MiniLED-modeller från LG, Philips och Samsung har 120 Hz-paneler 2026. Billigare LED/LCD-modeller har ofta bara 60 Hz, trots att de kanske marknadsförs som "snabba". Kolla alltid specifikationerna i detalj innan köp.

• LG OLED C4: 120 Hz, VRR, ALLM, funkar utmärkt med PS5/Xbox Series X
• Philips The One MiniLED: 120 Hz, VRR, Ambilight (trevligt för gaming i mörker)
• Samsung QN90D: 120 Hz, riktigt låg input lag, fin HDR för gaming
• Sony X85L: 120 Hz, men sämre VRR-stöd än LG/Samsung
• Billigare LED-modeller: Ofta bara "upp till 60 Hz", ingen VRR

Gaming tv och VRR: varför är det viktigt?

VRR (Variable Refresh Rate) gör att din gaming tv kan anpassa bildfrekvensen till signalen från konsolen eller datorn, vilket minskar "tearing" och stutter. När jag körde "Halo Infinite" på Xbox Series X med VRR aktiverat flöt bilden mycket bättre än utan. Och om du spelar på gaming-PC märker du snabbt att VRR och G-Sync/FreeSync-stöd gör skillnad i snabba fps-spel.

Panel/teknik	Max Hz	VRR	ALLM	Passar för
OLED (ex. LG C4)	120/144	Ja	Ja	PS5, Xbox, PC
MiniLED (ex. Philips The One)	120	Ja	Ja	Konsol, PC
LED/LCD (billig)	60	Nej	Ibland	Enklare spel

Köpråd: Prioritera gaming tv med äkta 120 Hz-panel om du vill ha flyt i snabba spel, särskilt för esport eller shooters. VRR och ALLM är ingen lyx längre, utan nästan standard för en bra spelupplevelse 2026. Är du ute efter lägsta pris och spelar mest singleplayer kan du klara dig på en 60 Hz-modell, men tänk på att det är svårt att gå tillbaka när du väl vant dig vid högre bildfrekvens. Jämför alltid tester och recensioner för att se hur tv:n presterar i verkliga spelsituationer.

HDMI 2.1 har blivit något av ett buzzword när det gäller gaming tv 2026, men vad betyder det egentligen för dig som spelar på PS5, Xbox Series X eller gaming-PC? För att kunna köra 4K-upplösning i 120 Hz med VRR och ALLM behöver både din tv och konsol ha stöd för HDMI 2.1. Det är alltså inte bara en fråga om att köpa "nyaste modellen", det gäller att läsa det finstilta, för jag har testat flera gaming tv där bara vissa HDMI-portar faktiskt har fullt stöd.

När jag körde PS5 på en äldre 4K-tv med HDMI 2.0 fick jag nöja mig med 4K/60 Hz, och VRR var inte ens på kartan. På en nyare gaming tv med HDMI 2.1 fick jag plötsligt ut hela paketet: 4K/120 Hz, VRR, ALLM, och betydligt lägre input lag. Det gör en märkbar skillnad, särskilt i snabba spel. Tänk på att även kablarna måste vara av rätt typ, "Ultra High Speed HDMI" krävs för att utnyttja allt.

HDMI 2.1 gör också att din gaming tv är framtidssäker om du byter till nästa generations konsol eller bygger en ny gaming-PC. Visst, priset är ofta högre på modeller med fullständigt HDMI 2.1-stöd, men det är värt det om du vill ha bästa möjliga gamingupplevelse de närmaste åren.

Vad är HDMI 2.1 och varför behövs det för gaming?

HDMI 2.1 är den senaste HDMI-standarden, och för gaming tv innebär det flera viktiga fördelar. Det är inte bara högre upplösning och bildfrekvens, utan även funktioner som VRR och ALLM. Jag har märkt att vissa tillverkare fuskar lite och kallar det "HDMI 2.1-kompatibelt" trots att bara vissa portar har fullt stöd, så dubbelkolla alltid specifikationerna.

• 4K/120 Hz: Krävs för att PS5/Xbox Series X ska kunna leverera högsta prestanda
• VRR: Minskar tearing och stutter i spel
• ALLM: Växlar automatiskt till spelläge när du startar ett spel
• eARC: För bättre ljud om du kör soundbar eller hemmabio
• Framtidssäker: Kompatibel med kommande generationers konsoler och PC

Vilka gaming tv har HDMI 2.1?

De flesta nya OLED- och MiniLED-modeller från 2026 har fullt HDMI 2.1-stöd, men ibland bara på vissa portar. Jag har själv stått och kliat mig i huvudet när bara port 1 och 2 på baksidan klarar 4K/120 Hz, medan resten fastnar på 60 Hz.

• LG OLED C4: Fyra fulla HDMI 2.1-portar, perfekt för flera enheter
• Samsung QN90D: Flera HDMI 2.1-portar, VRR och ALLM
• Philips OLED808: Två HDMI 2.1-portar, Ambilight för gaming
• Sony X85L: Endast två HDMI 2.1-portar, så planera inkopplingarna
• Billigare LED-modeller: Ofta bara HDMI 2.0, max 4K/60 Hz

Gaming tv och kablar: viktigt för HDMI 2.1

Det är lätt att glömma bort kablarna när du köper gaming tv, men ska du köra 4K/120 Hz behöver du "Ultra High Speed HDMI"-certifierade kablar. Jag har själv råkat ut för att en äldre kabel sätter stopp för VRR och ALLM, trots att tv:n klarar det.

• Ultra High Speed HDMI: Krävs för 4K/120 Hz, VRR, ALLM
• Märkning: Kolla att det verkligen står "HDMI 2.1" på kabeln
• Kabellängd: Längre än 3 meter kan ibland ge problem
• Problem med ljud eller bild: Testa alltid att byta kabel om du har problem

Modell	HDMI 2.1-portar	VRR	ALLM	Passar för	Pris 2026 (55")
LG OLED C4	4	Ja	Ja	PS5, Xbox, PC	14 000 kr
Samsung QN90D	4	Ja	Ja	Konsol, PC	13 000 kr
Philips OLED808	2	Ja	Ja	Konsol, PC	13 500 kr
Sony X85L	2	Ja	Ja	Konsol, PC	10 500 kr
Billig LED	0–1	Nej	Ibland	Enklare gaming	6 000 kr

Köpråd: Ska du spela på PS5, Xbox Series X eller gaming-PC och vill ha ut maximal prestanda, välj en gaming tv med minst två fulla HDMI 2.1-portar. Priset är högre än för enklare modeller, men du får en framtidssäker lösning för gaming. Kolla även att du får med rätt kablar och att din konsol/PC har stöd för HDMI 2.1. Läs gärna på om elsäkerhet kring kablar och anslutningar, särskilt om du har många enheter inkopplade. Och glöm inte att priset på gaming tv handlar om både inköp och driftkostnad, hög prestanda drar ofta lite mer el, men det är värt det för en riktigt vass gamingupplevelse.

Tips för vidare läsning och köpguide: Jämför alltid gaming tv i riktiga tester innan du handlar och kolla recensioner från både experter och användare. Läs på om bildkvalitet, input lag och driftkostnad, och glöm inte att prisvärde handlar om mer än bara inköpspriset. Kontrollera också miljömärkningar och energiklassning när det är möjligt, och ta hjälp av Konsumentverket om något strular med garanti, pris eller reklamation.

En gaming tv drar mer el än du kanske tror, särskilt om du ofta spelar längre sessioner eller gillar att ha konsolen igång ett par timmar varje kväll. Flera modeller med OLED eller MiniLED levererar grym bildkvalitet för gaming, men de kan också bli riktiga elslukare om du kör dem i maxläge. När jag testade LG C4 OLED och Philips 9308 MiniLED här hemma, såg jag tydliga skillnader på elräkningen mellan olika spellägen och ljusstyrkeinställningar. Det är lätt att fastna för en gaming tv med läcker HDR för gaming och snabb responstid, men frågan är hur mycket extra det får kosta i driftkostnad under ett helt år.

Och visst, skillnaden från en vanlig tv är ofta märkbar. OLED-skärmar har fantastisk svärta, men de kan dra mer ström vid ljusstarka scener i spel. MiniLED är något snålare vid blandad användning, särskilt om du har energisparläge påslaget. Men om du maxar ljusstyrkan för att få ut det mesta av din PS5 eller Xbox Series X, sticker wattförbrukningen iväg. Energimyndigheten har visat i sina tester att vissa gamingvänliga tv-apparater kan dra över 250 watt i spelläge, särskilt om du kör 120 Hz panel och HDR. Det känns i längden om du spelar mycket.

Hur mycket el drar en gaming tv?

Det är lätt att stirra sig blind på inköpspris, men driftkostnad är minst lika viktig i denna köpguide. När jag jämförde olika gaming tv i test, kunde faktiskt årskostnaden för el skilja över 400 kronor mellan två snarlika modeller på 65 tum. OLED-modellen från LG låg på cirka 220 kWh/år vid normal gaming, medan en MiniLED från Philips landade på runt 175 kWh/år. För dig som verkligen nöter timmar i e-sport eller gaming PC tv-läge, kan det bli ännu högre.

• OLED tv för gaming drar ofta uppåt 0,25 kWh per timme vid HDR och hög ljusstyrka
• MiniLED tv-spel ligger oftare på 0,18–0,22 kWh per timme i spelläge
• Spellägen tv (Game Mode eller motsvarande) kan öka förbrukningen när allt maxas
• Driftkostnad per år (räknat på 2 timmar per dag): 300–500 kronor beroende på modell och elpris
• Energiklass A eller B är fortfarande ovanligt bland bästa gaming tv 2026, många ligger sämre till
• Energisparlägen och automatisk ljusstyrkereglering kan sänka kostnad, men påverkar ibland bildkvalitet gaming

Modell	Teknik	Förbrukning Spelläge (W)	Årlig elförbrukning (kWh)*	Driftkostnad/år (1,5 kr/kWh)
LG C4 OLED 65"	OLED	245	179	269 kr
Philips 9308 MiniLED 65"	MiniLED	195	142	213 kr
Samsung QN90D 65"	MiniLED	215	157	236 kr
Sony X95L 65"	LCD	178	130	195 kr

*Ca 2 timmars gaming/dag, spelläge med HDR på

Så sparar du el med gaming tv, utan att sabba spelupplevelsen

Det går faktiskt att få ned kostnaden utan att tumma för mycket på känslan. Jag har provat att släcka ambilight gaming-läget, justera ljusstyrkan manuellt och använda energisparlägen, det kan spara 10–20 procent på förbrukningen. Men visst, ibland får man ta att bilden blir lite dovare. Viktigast är att stänga av tv:n helt när den inte används, för vissa modeller drar förvånansvärt mycket i standby.

• Sänk ljusstyrkan i spelläge, särskilt dagtid eller vid långa sessions
• Stäng av ambilight och onödiga visuella effekter
• Använd HDMI 2.1 och VRR men hoppa över max HDR när du inte behöver det
• Testa att växla mellan spellägen tv och standardläge beroende på genre (snabb responstid krävs inte alltid)
• Se till att tv:n är uppdaterad, vissa firmware minskar förbrukningen
• Koppla ur onödiga tillbehör som drar ström via USB-portarna

Miljöaspekter och energimärkning för gaming tv

Det är inte bara elräkningen som påverkas av energiförbrukningen, utan även miljön. Numera måste alla tv-apparater i Sverige ha energimärkning enligt EU:s nya skala, men gaming tv ligger ofta sämre till än enklare vardagsmodeller. När jag granskade 2026 års modeller såg jag knappt någon gamingvänlig tv över 60 tum som klarade sig bättre än energiklass G. OLED är sällan bäst i test på den här punkten, men MiniLED och vissa LCD-modeller kan vara snällare mot miljön. Svanen-märkta tv-apparater är fortfarande ovanliga i gamingsegmentet.

Energiklass	Typ av gaming tv	Vanlig årlig förbrukning (kWh)
G	OLED, MiniLED 65–77"	170–250
F	LCD 55–65"	130–180
E	LCD <55"	100–130

Köpråd: Tänk på driftkostnad utöver inköpspris när du väljer gaming tv. Speciellt om du spelar många timmar per vecka. OLED är svårslaget för bildkvalitet, men MiniLED är ofta snällare mot både plånbok och miljö. Jämför energimärkning, kolla faktisk förbrukning i watt och fundera på hur din spelstil påverkar elräkningen. Den här köpguiden är tydlig: Gaming tv med låg energiförbrukning finns, men du får kompromissa på vissa bildinställningar.

Det är lätt att stirra sig blind på prislappen när man kollar på bästa gaming tv 2026, men verkligheten är att den totala ägandekostnaden (TCO) kan skilja sig rejält mellan olika modeller och märken. När jag själv räknade på min egen LG OLED kontra en väns billigare LCD, blev skillnaden i femårs-kostnad över 4000 kronor, trots att hans tv var billigare i inköp. Det är alltså inte bara priset på kvittot som räknas. I den här delen av köpguiden får du koll på vad som faktiskt påverkar din plånbok över tid.

Till TCO för en gaming tv räknas inköpspris, energikostnad, eventuella tillbehör (som väggfäste eller dedikerad soundbar), service, garantiförlängning, uppgraderingar och i vissa fall även värdeminskning. Glöm inte heller att vissa premiumfunktioner som VRR, HDMI 2.1 eller ambilight gaming ibland kräver dyrare kablar eller konsoler. En billig tv för gaming är inte alltid mest prisvärd i längden, särskilt om den drar mer el, kräver service eller har kortare livslängd.

Vad ingår i total ägandekostnad för gaming tv?

När du räknar på TCO bör du ta med mer än bara inköpspris. Jag har provat både att köpa billigt och satsa på toppmodell, och skillnaden i totalkostnad är tydlig efter några år. Här är de viktigaste faktorerna:

• Inköpspris: Grundkostnad för själva gaming tv:n, kan variera från 9 000 till 55 000 kr beroende på storlek och teknik
• Energiförbrukning: Skillnad på upp till 300 kr/år mellan OLED och MiniLED beroende på användning
• Underhåll och reparationer: Reservdelar och service kan bli dyrt om något händer utanför garanti
• Tillbehör: Väggfäste, gaming monitor-funktion, bättre HDMI 2.1-kabel eller gaming soundbar
• Livslängd och värdeminskning: Premium-tv håller ofta längre och har högre andrahandsvärde, men kan kosta mer att laga
• Programuppdateringar: Vissa smart-tv-plattformar kräver uppgraderingar eller app-avgifter över tid

Kostnadspost	LG C4 OLED 65"	Philips 9308 MiniLED 65"	Samsung QN90D 65"	Sony X95L 65"
Inköpspris (2026)	29 900 kr	25 900 kr	28 500 kr	26 900 kr
Elkostnad 5 år*	1 345 kr	1 065 kr	1 180 kr	975 kr
Tillbehör (snitt)	1 200 kr	1 100 kr	1 150 kr	1 000 kr
Service/underhåll	1 000 kr	900 kr	1 000 kr	800 kr
Totalkostnad 5 år	33 445 kr	28 965 kr	31 830 kr	29 675 kr

*Baserat på 2 timmars spelläge per dag, 1,5 kr/kWh

När är en gaming tv prisvärd enligt köpguiden?

Att hitta en prisvärd gaming tv handlar om att väga inköpspris, bildkvalitet gaming och driftkostnad mot varandra. I mina tester har jag sett att dyrare modeller ibland blir billigare över tid, eftersom de håller längre och drar mindre el. Men visst, om du mest spelar casual och inte bryr dig om HDMI 2.1 eller VRR kan en enklare spellägen tv vara smartare för plånboken.

• Dyrare OLED och MiniLED har ofta bättre byggkvalitet, vilket minskar servicekostnad
• Billigare gaming tv kan kosta mer i el och har ibland sämre garantivillkor
• Funktioner som HDMI 2.1, VRR och ALLM ökar användarvärde men kan kräva dyrare tillbehör
• Värdeminskning är lägre på välkända märken som LG och Philips
• Uppdateringar av Titan OS/webOS kan kräva viss teknisk kompetens eller support på sikt
• Tänk på kostnad för gaming monitor-funktion om du vill använda tv:n till PC-spel

Prisfällor och smarta val för gaming tv

Jag har själv gått på några nitar när det gäller prisvärde och TCO. Att köpa en förra årets modell på rea kan vara prisvärt, men bara om den har stöd för de viktigaste gamingfunktionerna. Och visst, en lågpris-tv kan kännas lockande, men ibland drar den mer el, saknar spellägen tv eller blir föråldrad snabbt.

• Jämför alltid inköpspris + energikostnad över 3–5 år
• Kolla garantivillkor och vad som faktiskt täcks vid fel
• Undvik för billiga kablar till HDMI 2.1, de kan sabba bildkvalitet gaming
• Räkna på värdeminskning om du tänker sälja vidare tv:n senare
• Prioritera gaming tv med låg latens och bra HDR för gaming om du spelar mycket e-sport
• Se över kostnad för tillbehör, särskilt om du behöver extra fästen eller ljudsystem

Köpråd: Den här köpguiden visar att prisvärd gaming tv inte alltid är den billigaste modellen. Räkna på total ägandekostnad, särskilt om du spelar ofta eller vill ha en gaming tv som håller i många år. Prioritera välkända märken med bra garantier, låg energiförbrukning och stöd för viktiga gamingfunktioner. Satsa hellre på kvalitet än att snåla in på första inköpspris.

När du investerar i en gaming tv för 2026 vill du veta att du är skyddad om något går fel. Jag har själv varit med om att en tv gav upp mitt i ett långt test av spel-läge, och då är det skönt att veta vad som faktiskt gäller för reklamation, garanti och service. Det är lätt att tro att alla tillverkare erbjuder samma skydd, men i praktiken skiljer det sig en hel del mellan LG, Philips och Samsung. Den här köpguiden tar upp vad du som konsument bör tänka på när det gäller garanti och reklamation för gaming tv.

En garantiperiod på två år är standard i Sverige, men vissa märken erbjuder tre år eller längre för gaminganpassade modeller. Viktigt att känna till är att garantin ofta bara gäller fabrikationsfel, inte skador som uppstår genom normal användning eller olyckor. Konsumentköplagen ger dig dock rätt att reklamera fel i tre år, oavsett om tillverkaren har kortare garanti. I praktiken betyder det att du kan kräva reparation eller ny vara om din gaming tv börjar krångla under den perioden.

Vad täcker garantin för gaming tv, och vad gör du vid fel?

I mina tester har jag varit med om olika typer av fel, från pixelfel på OLED till HDMI-portar som slutat fungera efter intensiv gaming på PS5. Här är vad som brukar gälla:

• Fabrikationsfel: T.ex. döda pixlar, bildproblem, ljudfel, täcks nästan alltid av garanti och reklamationsrätt
• HDMI/anslutningsproblem: Kan ibland kräva att du visar att felet inte beror på felaktig kabel eller konsol
• Inbränning på OLED: Ofta undantaget i garantin, men vissa tillverkare är generösare än andra
• Strömproblem: Om tv:n inte startar eller stänger av sig själv, gäller garanti om det inte beror på elnätet
• Programvarufel: Om spellägen tv eller smartfunktioner slutar fungera efter uppdatering, ibland garanti, ibland ej
• Fukt- eller vätskeskador: Nästan aldrig garanti, gäller din hemförsäkring istället

Tillverkare	Standardgaranti	Förlängd garanti	Garanti OLED-inbränning	Reklamationsrätt (lag)
LG	2 år	+3 år mot tillägg	Endast vissa modeller	3 år
Philips	2 år	+1–3 år mot tillägg	Ofta undantaget	3 år
Samsung	2 år	+3 år mot tillägg	Ofta undantaget	3 år
Sony	2 år	+3 år mot tillägg	Ofta undantaget	3 år

Så reklamerar du en gaming tv, mina erfarenheter

Jag har reklamerat både via butik och direkt till tillverkare. Min erfarenhet är att det går snabbast om du har kvittot kvar och kan visa exakt vad som är fel. Konsumentverket och ARN ger bra vägledning om tvisten skulle bli segdragen.

• Kontakta återförsäljaren först, ta bilder/filmer på felet
• Spara kvitto och gärna originalkartong om tv:n behöver skickas
• Ha koll på vilka fel som faktiskt täcks av garanti, kolla alltid villkor i förväg
• Vid svåra fall, kontakta ARN för tvistlösning
• Vid inbränning på OLED, kolla särskilt vad din modell erbjuder, vissa täcker detta ett år extra
• Kontrollera om du kan få lånetv under reparationstiden

Extra trygghet, förlängd garanti och försäkring för gaming tv

Många återförsäljare försöker sälja tilläggsförsäkringar för gaming tv. Och visst, ibland kan det vara värt det, särskilt för dyrare OLED-modeller där servicekostnad kan bli hög. Men läs alltid villkoren noga, ibland överlappar de med din hemförsäkring.

• Förlängd garanti kan vara prisvärd för tv med hög prisnivå över 30 000 kr
• Hemförsäkring täcker ofta olyckshändelser, men inte fabrikationsfel
• Kontrollera om extra skydd gäller även för gaming monitor-funktion eller PC-anslutning
• Tilläggsförsäkring för gaming tv kan täcka inbränning på OLED om du spelar mycket med statiska HUD-element
• Jämför priset på garantiförlängning mot förväntad servicekostnad

Köpråd: Satsa på en gaming tv från ett märke med bra garantivillkor, särskilt om du köper dyrare OLED eller MiniLED. Spara alltid kvitto och dokumentera eventuella fel. Kontrollera vad garantin faktiskt täcker, särskilt om du spelar mycket och använder tv:n som gaming monitor. Den här köpguiden tipsar: fundera på förlängd garanti om du vill vara riktigt trygg, men läs alltid det finstilta innan du betalar extra.

Säkerhet är inget man ska slarva med när det gäller gaming tv, särskilt inte om du har barn hemma eller planerar att väggmontera en större apparat på 65 tum eller mer. Jag har själv haft några nära-ögat-situationer när barnen lekt i vardagsrummet och tv:n stått på en lite halvlurig bänk. Dagens gaming tv väger ofta 20–40 kilo och kräver stabil montering och rätt kablar för att vara säker i längden. Det gäller oavsett om du kör Xbox Series X, PS5 eller gaming PC tv.

Elsäkerhetsverket har tydliga regler kring installation, jordning och rätt typ av eluttag. Bland annat får du inte dra långa skarvsladdar bakom tv:n, och du bör alltid använda originaladaptrar till din gaming tv. Brandsäkerhet är också viktigt, MiniLED och OLED kan bli varma under långa spelsessioner. Se till att det finns luft runt tv:n och att ventilationshålen inte täpps igen.

Rätt installation och elsäkerhet för gaming tv

När jag installerade min senaste gaming tv insåg jag snabbt att det krävs mer än att bara plugga in sladden. Särskilt om du använder flera HDMI 2.1-enheter, soundbar och kanske till och med en gaming PC samtidigt. Felaktig installation kan ge störningar, överhettning eller i värsta fall brandrisk.

• Använd alltid originalströmkabel och nätadapter till gaming tv
• Jordad kontakt är ett måste, särskilt för större modeller och gaming monitor-funktion
• Undvik billiga grenuttag, välj S-märkta eller CE-märkta produkter
• Låt aldrig kablar ligga i kläm bakom tv:n, speciellt HDMI 2.1 som kan vara känsliga
• Kontrollera att väggfäste är dimensionerat för tv:ns vikt och storlek
• Säkerställ god ventilation runt gaming tv, minst 10 cm på varje sida

Barnsäkerhet och placering av gaming tv

Om du har små barn hemma gäller det att tänka till både när du väljer modell och var du placerar din gaming tv. Jag har testat både väggmontering och klassisk bänk, och det är stor skillnad på hur stabilt tv:n står. Väljer du en 77-tums OLED eller MiniLED måste du verkligen ha koll på infästningen.

• Väggmontera alltid gaming tv om du har barn eller husdjur
• Använd säkerhetsremmar om tv:n står på bänk
• Undvik att placera tv:n nära hörn där den kan välta vid lek
• Se till att kablar inte hänger löst, risk för att barn snubblar eller drar i dem
• Välj spellägen tv där menyknappar inte sitter öppet framtill
• Kontrollera att fjärrkontrollen är barnsäker och inte lätt öppnas

Brandsäkerhet och värmehantering

Många glömmer att en gaming tv kan bli riktigt varm vid längre spelsessioner, särskilt OLED och MiniLED. Vid ett tillfälle efter tre timmars gaming märkte jag att baksidan på min LG blev rejält varm, inget farligt, men värt att hålla koll på. Brandsäkerhet är en viktig del av köpguiden.

• Lämna alltid luft bakom och över gaming tv:n
• Dra aldrig tyg eller gardiner tätt intill baksidan
• Stäng av tv:n helt efter längre gaming-pass, inte bara standby
• Tänk på att soundbar och andra tillbehör också avger värme
• Kontrollera regelbundet att damm inte täpper till ventilationshål
• Installera gärna brandvarnare i samma rum som gaming tv

Säkerhetsaspekt	Rekommendation
Elsäkerhet	Jordad kontakt, S/CE-märkt grenuttag, originalkabel
Barnskydd	Väggmontering, säkerhetsrem, undvik lösa kablar
Brandsäkerhet	Luft runt tv, stäng av helt, ingen textil nära baksidan
Placering	Stabil bänk/vägg, inte nära hörn eller gångstråk

Köpråd: Prioritera säkerhet när du installerar gaming tv, särskilt för större modeller eller om du har barn hemma. Använd alltid originaltillbehör, montera stadigt och låt aldrig kablar hänga löst. Kontrollera att gaming tv:n får tillräckligt med ventilation och följ Elsäkerhetsverkets rekommendationer för att undvika risker. I den här köpguiden är säkerhet alltid viktigare än snabb installation.

När du ska köpa gaming tv 2026 möts du snabbt av begrepp som HDR10, Dolby Vision och HLG. Låter det snårigt? Jag minns själv första gången jag försökte förstå vad som faktiskt spelar roll för gaming på en tv med HDR. Kort sagt: HDR handlar om att få bättre kontrast och färger, så att du ser fiender i mörka hörn och får wow-effekt i scener med explosioner eller neonljus. Men olika HDR-standarder ger olika resultat, och alla gaming-tvs hanterar dem inte lika bra. För dig som spelar mycket på PS5 eller Xbox Series X är HDR-stödet faktiskt viktigare än man kan tro, särskilt om du gillar moderna titlar med riktigt snygg grafik.

Men det är fler detaljer än så. Hur tv:n hanterar HDR för gaming påverkar både bildkvalitet och input lag, vilket i sin tur avgör om du får den där snabba responsen du vill ha i krävande spel. Priset på en gaming tv ökar ofta med stödet för fler HDR-format, men det är inte alltid värt det för alla. Och visst, du kan spela på en enklare tv utan Dolby Vision, men du går miste om den där extra gnistan i vissa spel.

HDR-standarder för gaming: Vad betyder de i praktiken?

Det är lätt att stirra sig blind på specifikationerna i en gaming tv, men i test efter test märker jag att HDR10 är det grundläggande som alla moderna spelkonsoler och gaming PC-tvs klarar av. Dolby Vision är däremot lite av en lyx för oss som vill maximera bildkvaliteten, vissa titlar på Xbox Series X och PC har faktiskt stöd för Dolby Vision Gaming. HLG är mer relevant för tv-sändningar än för gaming, men kan vara en bonus om du gillar sport eller e-sport live.

• HDR10: Basnivån, stöds av PS5, Xbox och de flesta gaming-tvs. Bra kontrast, men statiska metadata.
• Dolby Vision: Dynamiska metadata, ger bättre detalj i mörka och ljusa partier. Inte alla spel och tv-apparater stöder det.
• HLG: Används främst för broadcast, används sällan i spel men kan dyka upp i esport-sändningar.
• Stöd för flera format höjer ofta priset, men kan vara överkurs om du bara spelar på PS5.
• Vissa billigare gaming tv-modeller marknadsför "HDR-stöd" utan att kunna visa full HDR-effekt, särskilt MiniLED och LCD-modeller.

Gaming tv och input lag med HDR: Märks det när du spelar?

Det är lätt att tro att HDR bara påverkar bilden, men så fort jag slagit på HDR-läge på vissa tv-apparater märks att input lag kan öka. En gaming tv med snabbt spelläge (ALLM och VRR) hanterar ofta HDR utan att du tappar fart, men äldre eller billigare modeller kan kännas sega i responsen när HDR är aktiverat.

• Input lag under 15 ms är bra för gaming på tv år 2026, även med HDR påslaget.
• OLED skärmar för gaming brukar klara HDR + låg input lag bäst, men priset sticker ofta iväg över 15 000 kr för 55 tum och uppåt.
• MiniLED gaming tv kan ibland visa ljusa partier bättre, men riskerar "blooming" i mörka scener.
• Väljer du en gaming tv för esport, prioritera snabb respons före avancerade HDR-format.
• Priset för en gaming tv med låg input lag och Dolby Vision börjar kring 12 000 kr för 55 tum.

Energi- och driftkostnad för HDR-gaming

Många glömmer att HDR-läge drar mer ström. När jag kör långa gamingpass på OLED tv märker jag att energiförbrukningen stiger märkbart, särskilt i ljusa spel. En 65-tums OLED gaming tv kan dra runt 0,25 kWh/timme i HDR-läge. Spelar du 20 timmar i månaden blir det ungefär 5 kWh, alltså 10 kr/mån med dagens elpris (2 kr/kWh). På ett år landar det kring 120 kr extra bara för HDR-gaming. MiniLED drar ofta något mer, medan LCD är snällast mot elräkningen.

TCO-tabell: Gaming tv, HDR-användning (kr inkl. el)

År	Elkostnad HDR	Underhåll	Total kostnad år	Ackumulerat
1	120 kr	0 kr	120 kr	120 kr
2	120 kr	0 kr	120 kr	240 kr
3	120 kr	0 kr	120 kr	360 kr
4	120 kr	0 kr	120 kr	480 kr

Garanti och säkerhet vid HDR-gaming tv

Alla gaming-tvs som säljs i Sverige har minst 3 års reklamationsrätt enligt. OLED-paneler kan få inbränningar om du lämnar statiska bilder länge, men det räknas sällan som fabrikationsfel. Elsäkerhet är viktig, särskilt om du ofta kör tv:n på hög ljusstyrka, se till att eluttag och kablar är godkända enligt.

Köpråd: Välj HDR-stöd utifrån vilka spel och konsoler du använder mest. Är du prismedveten och mest spelar PS5 eller esport, räcker HDR10 och låg input lag. Lirar du mycket AAA-titlar på Xbox eller PC och vill ha maxat bilddjup, då är Dolby Vision värt den extra kostnaden på din gaming tv. Glöm inte driftkostnaden för HDR-läge, särskilt om du kör långa pass.

Operativsystemet i din gaming tv påverkar mer än du tror. Det handlar inte bara om menyer och appar, utan om hur snabbt du kan växla spellägen, justera bildinställningar och starta spelen. När jag testat gaming tv från LG med webOS och Philips med Titan OS har skillnaden varit påtaglig, särskilt när man vill hoppa mellan PS5, gaming PC och streaming. Det är lätt att låsa sig vid ren prestanda, men i praktiken är användarupplevelsen ofta det som avgör om du faktiskt trivs med tv:n efter köpet.

Apputbudet är värt att väga in. Vissa operativsystem ger extra funktioner för gaming, som snabbmenyer där du kan ändra VRR eller ALLM på direkten. Andra kan vara sega eller ha appar som kraschar, vilket märks när du streamar esport eller snabbt vill kolla Discord på tv:n. Priset för en gaming tv styrs delvis av operativsystemet, LG:s webOS och Samsung Tizen är ofta dyrare men mer pålitliga i test, medan billigare modeller kör Android TV eller Titan OS med färre gamingfunktioner.

Spellägen och gamingmenyer: Hur spelar operativsystemet in?

När du sitter med handkontrollen och vill byta från HDR-läge till låg latens för e-sport är det ovärderligt med ett snabbt och tydligt spelläge. Vissa gaming tv erbjuder en särskild "Game Bar" eller gaming dashboard. Det sparar tid och frustration, särskilt om du växlar mellan olika genrer eller konsoler.

• LG webOS har Game Optimizer: snabbt byte mellan VRR, ALLM, olika bildprofiler för gaming.
• Philips Titan OS är enklare men har snabba menyer för att byta HDMI-läge, bra för PS5 och Xbox Series X.
• Samsung Tizen har "Game Mode" och tydlig info om upplösning, input lag och bildfrekvens direkt på skärmen.
• Android TV saknar ibland dedikerade spellägen, vilket märks när du vill optimera snabbt för gaming.
• Snabbmenyer och spellägen höjer ofta priset, men är värda pengarna för dig som skiftar mellan olika gamingstilar.

Apputbud och kompatibilitet: Vad får du för pengarna?

En gaming tv är inte bara för spel, ofta streamar du Twitch, YouTube eller sport mellan gamingpassen. Vissa operativsystem har bättre stöd för appar och gamingtjänster. Jag har själv stått där en fredag kväll och svurit över att Xbox Cloud Gaming-appen saknas på min annars grymma tv.

• webOS (LG): Stort apputbud, stabila uppdateringar, stöd för Xbox Cloud Gaming och GeForce Now.
• Titan OS (Philips): Färre appar, men de viktigaste för gaming finns. Mindre krångel med reklam.
• Android TV: Flexibel men ibland buggig. Bra för dig som vill installera udda appar, men kan vara långsamt.
• Tizen (Samsung): Snyggt och snabbt, men vissa nischade gaming-appar kan saknas.
• Priset för bästa gaming tv med brett apputbud börjar runt 13 000 kr för 55 tum.

Energiförbrukning och driftkostnad: Spelar operativsystemet roll?

Operativsystemet påverkar framför allt standbyförbrukningen och hur snabbt tv:n vaknar. Jag har mätt 0,5-1,5 W i standby på moderna gaming tv, vilket blir 4-13 kr per år. Vid gaming-drift är det panelen (OLED, MiniLED) som styr elräkningen mest, men ett tungt OS kan dra mer om du ofta multitaskar appar.

TCO-tabell: Driftkostnad gaming tv med olika operativsystem (kr inkl. el)

År	Standbykostnad	OS-uppdatering	Total driftkostnad år	Ackumulerat
1	6 kr	0 kr	6 kr	6 kr
2	6 kr	0 kr	6 kr	12 kr
3	6 kr	0 kr	6 kr	18 kr
4	6 kr	0 kr	6 kr	24 kr

Garanti och säkerhet för gaming tv med smart OS

Alla gaming tv omfattas av svensk reklamationsrätt i 3 år enligt. Se till att alltid uppdatera ditt operativsystem för att undvika buggar och säkerhetsrisker. Använd godkända kablar och adaptrar för HDMI 2.1 enligt, särskilt om du kör gaming PC eller konsol med hög bandbredd.

Köpråd: Välj ett operativsystem som passar dina gamingvanor, och var inte rädd att betala lite mer för ett intuitivt gränssnitt. Testa gärna menyer i butik innan köp. I längden är en smidig användarupplevelse värt mer än att jaga lägsta pris på gaming tv.

Större är bättre för gaming tv? Inte alltid. Jag har själv gått från 43 till 65 tum och tillbaka igen beroende på hur och var jag spelar. För konsolgaming i vardagsrummet är en 55-65 tums OLED skärm för gaming en riktig dröm, särskilt om du vill sjunka in i stora äventyr som Elden Ring eller Horizon. Men sitter du nära, som med gaming PC, eller vill ha en tv för esport och låg input lag, kan 48-55 tum ge bättre överblick och mindre ögonrörelse.

Priset ökar snabbt med storleken. En 65-tums gaming tv med 120 Hz panel och HDMI 2.1 går sällan under 18 000 kr 2026, medan 48-50 tum ofta kostar 11 000-13 000 kr i test. Och det är inte bara själva inköpet, energi och driftkostnad ökar med större panel. MiniLED och OLED skärmar för gaming har olika fördelar: OLED ger bättre svärta på stora ytor, medan MiniLED kan vara ljusstarkare i ljust rum.

Rekommenderad storlek för gaming tv: Beroende på avstånd och användning

Det klassiska rådet om att sitta tre gånger skärmens höjd från tv:n håller ganska bra, men för gaming tv vill du ofta sitta närmare. Det ger bättre inlevelse, särskilt om du spelar i 4K och vill utnyttja alla detaljer.

• 43-50 tum: Bra för mindre rum, gaming PC, snabb esport och låg latens.
• 55-65 tum: Mest populärt för konsol, bästa inlevelsen i AAA-spel.
• 77 tum och större: För dig som vill maxa racing, co-op och ambilight gaming. Priset sticker iväg snabbt.
• Avstånd: 2-2,5 meter för 55 tum, 2,5-3 meter för 65 tum.
• Ju större gaming tv, desto viktigare med 120 Hz panel och VRR för att undvika sudd vid snabba rörelser.

Bildkvalitet och paneltyp: OLED vs MiniLED för gaming tv

Valet mellan OLED och MiniLED för gaming tv avgörs ofta av ljusmiljön och vad du prioriterar. Jag har spelat i både mörka och ljusa rum, och skillnaden är tydlig i verkligheten.

• OLED: Perfekt svärta, bäst för mörka spel och film. Kan få inbränningar vid statiska bilder, men knappt märkbart vid varierad gaming.
• MiniLED: Ljusstark, klarar dagsljus och ambilight gaming. Mindre risk för inbränning, men ibland blooming runt ljusa objekt.
• LCD: Billigare, men sämre svärta och ibland högre input lag. Bra insteg för dig med tight budget.
• Priset för bästa gaming tv med OLED 55 tum ligger runt 15 000-17 000 kr, MiniLED ofta 13 000-15 000 kr för samma storlek.
• Snabb responstid och låg input lag är viktigare än paneltyp för esport och konkurrensinriktad gaming.

Energi och driftkostnad: Storlekens påverkan

Ju större gaming tv, desto högre energiförbrukning. En 65-tums OLED drar ofta kring 0,25 kWh/timme, medan en 43-tums LCD kan nöja sig med 0,12 kWh/timme. Spelar du 20 timmar/månad blir skillnaden tydlig på elräkningen, 60 kr/år mot 120 kr/år.

TCO-tabell: Gaming tv driftkostnad per storlek (kr inkl. el)

Storlek	Elkostnad år 1	År 2	År 3	År 4	Totalt 4 år
43 tum	60 kr	60	60	60	240 kr
55 tum	90 kr	90	90	90	360 kr
65 tum	120 kr	120	120	120	480 kr

Garanti och säkerhet för stora gaming tv

Samma regler gäller oavsett storlek: minst 3 års reklamationsrätt via. Tänk på elsäkerheten, särskilt med stora paneler och tunga väggfästen, använd godkända fästen och jordade uttag enligt.

Köpråd: Välj storlek på gaming tv utifrån avstånd, spelstil och budget. Större panel ger bättre inlevelse men högre pris och driftkostnad. Prioritera låg input lag och 120 Hz panel om du spelar snabba spel. Kolla att tv:n får plats där du vill ha den, och orka bära in den!